Låna: 10 000 kr
- 600 000 kr
Anslutna banker: 42 st
Utan UC: Nej
Upplysning: UC
Direkt utbetalning: Nej
Låna: 10 000 kr
- 600 000 kr
Anslutna banker: 30 st
Utan UC: Nej
Upplysning: UC
Direkt utbetalning: Nej
Låna: 10 000 kr
- 70 000 kr
Ränta: 33,2%
Utan UC: Ja
Upplysning: D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Ja
Vårt val!
Låna: 1 000 kr
- 50 000 kr
Ränta: 23,1%
Utan UC: Nej
Upplysning: UC, Creditsafe
Direkt utbetalning: Ja
Låna: 1 000 kr
- 40 000 kr
Ränta: 54,1%
Utan UC: Ja
Upplysning: Creditsafe
Direkt utbetalning: Ja
Låga krav

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 20 000 kr
- 150 000 kr
Ränta: 33,8%
Utan UC: Ja
Upplysning: Creditsafe, D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Nej
Skuld hos Kronofogden ok
Låna: 1 000 kr
- 50 000 kr
Ränta: 31,8%
Utan UC: Ja
Upplysning: D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Nej

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 5 000 kr
- 600 000 kr
Anslutna banker: 39 st
Utan UC: Nej
Upplysning: UC
Direkt utbetalning: Nej
Låna: 3 000 kr
- 50 000 kr
Ränta: 33,1%
Utan UC: Ja
Upplysning: D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Ja
Låna: 1 000 kr
- 30 000 kr
Ränta: 58,9%
Utan UC: Ja
Upplysning: Creditsafe
Direkt utbetalning: Ja

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 3 000 kr
- 10 000 kr
Ränta: 45,5%
Utan UC: Ja
Upplysning: D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Ja

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 10 000 kr
- 50 000 kr
Ränta: 31,8%
Utan UC: Ja
Upplysning: D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Nej
Låna: 3 000 kr
- 30 000 kr
Ränta: 47,9%
Utan UC: Ja
Upplysning: Creditsafe
Direkt utbetalning: Ja

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 5 000 kr
- 600 000 kr
Anslutna banker: 30 st
Utan UC: Nej
Upplysning: UC
Direkt utbetalning: Nej
Låna: 3 000 kr
- 30 000 kr
Ränta: 76,8%
Utan UC: Ja
Upplysning: D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Nej

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 3 000 kr
- 30 000 kr
Ränta: 76,8%
Utan UC: Ja
Upplysning: D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Ja

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 5 000 kr
- 150 000 kr
Anslutna banker: 11 st
Utan UC: Ja
Upplysning: UC, Creditsafe, D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Ja
Låna: 2 000 kr
- 50 000 kr
Ränta: 123,7%
Utan UC: Ja
Upplysning: Creditsafe, D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Ja

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 1 000 kr
- 20 000 kr
Ränta: 28,2%
Utan UC: Ja
Upplysning: D&B (Bisnode)
Direkt utbetalning: Ja

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 2 000 kr
- 70 000 kr
Ränta: 45,0%
Utan UC: Ja
Upplysning: Creditsafe
Direkt utbetalning: Ja

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Låna: 1 000 kr
- 20 000 kr
Ränta: 250,7%
Utan UC: Ja
Upplysning: Creditsafe
Direkt utbetalning: Ja

Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se

Inflation

Inflation är ett ekonomiskt fenomen som påverkar både enskilda konsumenter och hela ekonomier. Den representerar ökningen av den allmänna prisnivån över tid, vilket innebär att pengarnas köpkraft minskar. Detta betyder att för varje enhet av valuta kan mindre varor eller tjänster köpas jämfört med tidigare. Inflationen mäts vanligtvis genom olika konsumentprisindex, och många centralbanker, inklusive Sveriges Riksbank, har som mål att hålla inflationen på en stabil nivå, vanligtvis omkring 2 procent årligen.

De bakomliggande orsakerna till inflation kan vara många och varierade, från ökade produktionskostnader och minskat utbud till ökad efterfrågan och monetär politik. Effekterna av inflation kan vara både positiva och negativa beroende på dess nivå och stabilitet. För att hantera inflationen använder centralbanker och regeringar olika verktyg, som räntepolitik och finanspolitik, för att bibehålla ekonomisk stabilitet och främja tillväxt.

  • Inflation beskriver prisnivåns ökning och minskad köpkraft över tid.
  • Många centralbanker, däribland Sveriges Riksbank, strävar efter en låg och stabil inflation.
  • Inflationen hanteras genom ekonomiska verktyg som räntepolitik och finanspolitik.
Inflation

Definition av Inflation

Inflation är när prisnivån på varor och tjänster stiger över tid, vilket minskar köpkraften av en valuta.

Inflationstakt

Inflationstakt avser hastigheten på prisökningen under en specifik period. Det är ett centralt mått för att bedöma ett lands ekonomiska hälsa. Sveriges Riksbank siktar på en inflationstakt nära 2 procent per år, vilket anses bidra till stabil ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

Mätning av Inflation

Inflation mäts vanligtvis genom olika konsumentprisindex (KPI), som representerar priset på en ”korg” med varor och tjänster. Dessa index beräknas månatligen av statistikmyndigheter, som Statistikmyndigheten SCB, för att spåra förändringar i konsumtionsmönstret och prisnivån. En annan metod för att spåra inflation är producentprisindex (PPI), som fokuserar på ändringar i försäljningspriser för producenter.

Orsaker till Inflation

Inflation kan uppstå av många olika anledningar, men de vanligast identifierade orsakerna kan delas in i följande kategorier: efterfrågeinflation, kostnadsinflation och inflation genom inbyggda förväntningar.

Efterfrågeinflation

Efterfrågeinflation uppstår när det totala efterfrågan på varor och tjänster överstiger tillgänglig kapacitet i ekonomin, vilket leder till höjda priser. Detta fenomen kan ofta observeras under högkonjunktur när konsumenternas köpkraft ökar. Ett överskott på efterfrågan jämfört med utbudet trycker upp prisnivån.

Kostnadsinflation

Kostnadsinflation är när priset på slutprodukter stiger till följd av ökade produktionskostnader. Dessa högre kostnader kan bero på faktorer som stigande löner eller prishöjningar på råvaror. Ett exempel är när oljepriserna går upp, vilket i sin tur ökar kostnaden för transport och produktion, och därmed priserna på en mängd varor och tjänster.

Inflation genom Inbyggda Förväntningar

Inflationen kan även drivas av de förväntningar aktörer i ekonomin har om framtiden. Om hushåll och företag förväntar sig att priserna kommer att fortsätta stiga, kommer de att begära högre löner resp. sätta högre priser som en anpassning, vilket skapar en självuppfyllande effekt. Denna typ av inflation är ofta en följd av tidigare inflationserfarenheter.

Inflationens Effekter

Inflationen har en rad olika effekter på ett lands ekonomi och kan påverka alltifrån den enskilda individens köpkraft till den övergripande ekonomiska tillväxten.

På Ekonomi

En ökning i inflation kan leda till osäkerhet på marknaden och göra det svårare för företag att förutse framtida kostnader och prissättning. Det kan resultera i en minskning av investeringar, vilket i sin tur kan dämpa den ekonomiska tillväxten. Informationen från Sveriges Riksbank bekräftar att deras mål är att hålla inflationen runt 2 procent, vilket är tänkt att främja stabilitet i ekonomin.

På Arbetsmarknad

Inflation kan påverka arbetsmarknaden genom att urholka köpkraften, vilket innebär att arbetstagare kan behöva högre löner för att behålla sin levnadsstandard. Detta kan i sin tur leda till en löne-prisspiral där högre löner kan bidra till ytterligare inflation. Se Statistikmyndigheten SCB för ytterligare data om hur inflationen kan påverka köpkraften och därmed arbetsmarknaden.

På Sparande och Investeringar

Inflation har en tendens att minska värdet av sparade pengar över tid, eftersom köpkraften av dessa minskar. Detta kan göra det mindre attraktivt att spara och istället öka incitamentet för att investera i tillgångar som traditionellt sett är mindre känsliga för inflationens eroderande effekter, såsom fastigheter eller aktier.

Bekämpning av Inflation

För att bekämpa inflationen använder man sig främst av penningpolitik och fiskalpolitik. Dessa verktyg hjälper till att kontrollera penningmängden och reglera ekonomins värme.

Penningpolitik

Centralbanker hanterar inflationen med penningpolitik genom att justera räntenivåer och kontrollera nationens penningmängd. När inflationen är hög kan Riksbanken höja reporäntan, vilket gör lån dyrare och minskar tillgängligheten av krediter i ekonomin. Motsatt kan en sänkning av räntan stimulera ekonomin vid deflation eller lågkonjunktur. En balanserad penningpolitik syftar till att upprätthålla prisstabilitet och därmed en stabil inflationstakt nära Riksbankens inflationsmål.

Fiskalpolitik

Regeringen kan även använda sig av fiskalpolitik för att bekämpa inflation. Genom att öka skatter eller minska statliga utgifter strävar man efter att minska den aggregerade efterfrågan i ekonomin. Detta kan leda till att prisökningstakten saktar ner eftersom den ekonomiska aktiviteten minskar. Vidare kan regeringar stimulera ekonomin genom att sänka skatter eller öka de offentliga utgifterna för att bekämpa deflation. Dessa åtgärder påverkar både konsument- och företagsbeteenden direkt och bidrar till en mer anpassad inflationstakt.

Inflation i Olika Länder

Inflationens inverkan varierar markant över världen, med skiftande konsekvenser för utvecklings- och utvecklade länder.

Inflation i Utvecklingsländer

I många utvecklingsländer är inflationen ett återkommande problem som kan förvärras av politisk instabilitet, svag valuta och höga importkostnader. En hög inflationstakt kan leda till minskad köpkraft, vilket drabbar befolkningens levnadsvillkor hårt.

Inflation i Utvecklade Länder

I kontrast till utvecklingsländerna tenderar utvecklade nationer att ha mer stabil inflation. Dessa länder har ofta starkare ekonomiska strukturer, välutvecklade finansiella system och effektiva centralbanker, vilket möjliggör en mer kontrollerad hantering av inflationen.

Historiska Inflationsexempel

Genom historien har inflationen skiftat av olika anledningar, och detta har påverkat ekonomierna i olika länder. I Sverige kan man spåra inflationens gång under en lång tid.

Inflationen i Sverige under 1800-talet var generellt låg, men skiftningarna tydliggjorde de ekonomiska svängningarna som skedde i samband med krig, missväxt och teknologiska framsteg.

Exempel på historiska inflationstakter i Sverige:

  • 1830-talet: Periodvis deflation observerades.
  • 1860-talet: Efter införandet av den nya riksdaler valutan uppkommer inflation.
  • 1910-talet: Första världskriget leder till kraftig inflation.
  • 1970-talet: Oljekrisen bidrog till en väsentlig ökning. Den årliga medelförändringen i procent av konsumentpriserna varierade.
  • 1990-talet: Sverige fastställde ett inflationsmål, vilket blev en nyckelpunkt i penningpolitiken.

Inflationsmålets historia är kopplad till hur man tidigare använde fast växelkurs för att ankra pris- och lönebildningen, vilket ändrades efter införandet av inflationsmålet. Under dess första år såg man en stabiliserande effekt på inflationen, och Sverige blev pionjär för denna typ av penningpolitik.

Sammanfattningsvis har Sveriges historiska inflationsskiftningar formats av både globala händelser och inhemska policyändringar, vilket återspeglar den ekonomiska anpassningen över tid.

Vanliga frågor

Hur beräknas inflationen i Sverige?

Inflationen i Sverige mäts vanligtvis genom att använda ett prisindex som beräknar hur prisnivån har förändrats över en tolvmånadersperiod. Det mest kända prisindexet är konsumentprisindexet (KPI), som återspeglar kostnaderna för att leva i Sverige och hur dessa kostnader utvecklas över tid.

Vilka faktorer påverkar inflationstakten?

Inflationstakten kan påverkas av flera olika faktorer, bland annat penningpolitiska beslut fattade av centralbanker, produktionskostnader, förändringar i efterfrågan och utbud av varor och tjänster, samt växelkurstrender. Dessutom kan psykologiska faktorer och förväntningar om framtida inflation påverka inflationstakten.

Hur har inflationen förändrats över de senaste 10 åren i Sverige?

Under de gångna tio åren har Sverige upplevt fluktuationer i inflationstakten. Efter en period av relativt låg inflation har landet nyligen sett en ökning, delvis som ett resultat av globala ekonomiska störningar och ökade energipriser.

Hur förväntas inflationen utvecklas under 2024?

Det finns olika prognoser för hur inflationen kommer att utvecklas under 2024, och det beror till stor del på faktorer som global ekonomisk återhämtning, energipriser och penningpolitiska åtgärder. Enligt de centrala bankerna förväntas dock penningpolitiken som syftar till prisstabilitet bidra till att gradvis dämpa inflationen.

Vilka ekonomiska konsekvenser kan hög inflation medföra?

Hög inflation kan leda till en minskning av köpkraften, vilket kan påverka ekonomin negativt genom att minska konsumtion och spara beteenden. Det kan också resultera i att räntorna höjs, vilket kan påverka låntagare och investerars förtroende.

Hur påverkas hushåll och företag av inflation?

Inflationen påverkar hushållens och företagens ekonomi på flera sätt. Hushållen kan uppleva en försämring av sin köpkraft, vilket gör det svårare att budgetera och spara. Företagen kan drabbas av ökade produktionskostnader, vilket kan leda till högre priser för konsumenterna.

Källor

Statistikmyndigheten SCB: Inflation i Sverige

Sveriges Riksbank: Inflationen just nu